Ännu en WHOAH träning!

Åkte iväg på hoppträning ikväll med en häst som såg mer sovande ut än vaken. Eftersom jag jobbat hemma hela dagen hade jag sett att Ciclonica hade försökt få med honom på bus nästan hela dagen så den stackars mannen var väl helt slutkörd ;)

Men är det något som Bonzo älskar så är det att hoppa!

Började med små kavalettihinder idag igen och kände att han var lagom med på noterna.
Fick först hoppa en bana med lite lägre hinder ett par gånger och Bonzo vaknade mer och mer. När sedan hinderna åkte upp en bit inför sista banan så taggade Mr B igång ordentligt och lös upp (gullegrisen). Hade redan när vi satte igång idag kännt att mina ben var på plats och händerna var där dom skulle vara så det var i princip bara att styra rätt då Bonzo sög mot allt som stod i vägen, hahaha!

Sista 2 hindren bestod av en oxer som kom ganska snabbt från kortsidan och lite snett igenom. Efter hoppat den skulle vi göra en u-sväng tillbaka mot ett räcke. 1:a gången hann jag inte riktigt få blicken mot räcket och tog ut svängen för mycket och flöt ut mot vänster istället. Blev en tvärnit då Bonzo oxå trodde vi skulle rida förbi hindret och jag tuggade lite på ett par fuxöron.
Det låter kanske konstigt men är det ngn. som behöver stopp på träning så är det jag så att jag avdramitiserar att det faktiskt händer när jag inte rider tillräckligt bra.
Och gudarna ska veta att Bonzo stannar aldrig utan bara när det blir helt fel!
Helt olikt mig så skrattade jag bara och sa "där red jag inte speciellt bra" och klappade om honom.
Styrde mot oxern igen och tog u-svängen bättre och seglade över räcket.
Kändes som att jag vunnit årets största seger att jag kunde avdramatisera stoppet så lätt och bara rida vidare utan att be Ulrika ändra något och att jag inte ens tänkte på hur höga hindren var utan bara fokuserade på min egen ridning!
Åkte hem med världens största leende och längtar så efter mer träning & Henriksdals tävlingarna den 1 & 5 maj med världens bästa häst!