Direkt när jag kom hem så red vi ut tillsammans för första gången på länge och jag vet inte om sonen eller ponnyn log mest!
Skrittade en runda på 30 minuter i halvstorm men det brydde vi inte oss om för det var som balsam för själen. Jag har haft en liten deppdag och tänkt mycket på Aktion som fick vandra vidare i början av året.
Även om jag älskar Xena och hon är mycket bättre för mig så kan ändå en del av mig tycka att det är synd att jag inte fick fortsätta att utvecklas med Aktion :(
Men så är det när vi håller på med djur men lik förbannat gör det ont varje gång man måste ta beslutet att låta dom vandra vidare till dom gröna ängarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar