Debut 110 & placering i 1 m!

Ja nu tog jag nog er med lite häpnad kanske men men det var många orsaker som gjorde att jag idag planerade in min första 110 start på över 1 år!

1. Mitt minimeeting i Skåne nästa helg är inställt
2. Har retat mig som F att jag inte startade min 110 i Tingsryd sista dagen
3. Min tränare säger hela tiden att ni helt klart redo och det är bara att gå in och rida hinder för hinder

Anmälde mig i sista sekunden i fredags till Ystads tävling idag och bara bestämde mig att nu jäklar ska det ske och vet med mig att vi kommer inte göra perfekta rundor i 110 i början med det kommer efter ett tag kännas precis lika lätt som det gör i 1 meter.

Det var inte så många starter i Ystad så jag och mina favoritkillar Kalle och Carl Philip körde hemifrån redan 08.00. Banan var inte så inbjudande (är unghästarnas bana på bilden) då det regnat 35 mm i Ystad på natten och då hade dom även vattnat den igår efter ponny tävlingarna.

Framhoppningen på gräs var inte så kul iheller och Bonzo snubblade mest rundor. Det enda jag hade i huvudet hela tiden var "det du inte kan förändra ska du inte lägga energi på" så jag försökte hoppa fram som vanligt och gav mig in på 1 meters banan som startande nr 2. Bonzo var seg och kom i botten på många hinder och vi fick inte flyt förrän hinder nr 7. Sedan gick det bara av farten och vi slutade med en 3:e placering.

Snabbt in med hästen i trailern så att han fick äta sin betfor/havre blandning och kanske pigga på lite. Njet det hjälpte föga idag i den tryckande värmen och han var t.om trög när Kalle skulle gå med honom när jag gick banan :(.
Skit i det tänkte jag och gå in och gör det bästa du kan av situationen och försökte tagga igång honom innan start.
Banan kändes helt ok och det svåraste låg på linjen hinder nr 3 och 4 där 3:an var en maxad oxer ur sväng.

Tänkte när jag gick banan att rid ur sväng men tappade det nog någonstans på vägen och kunde inte bestämma mig mot 3:an och helt plötsligt stod vid med näsa mot näsa. Bonzo sa självfallet NEJ tack och jag la en volt och gjorde en perfekt anridning och han hoppade super.
In i kombinationen var han seg som sirap och jag fick haka i sporrarna rejält och kände efter dessa hinder att NOPE nu har vi gjort det riktigt bra men idag är inte våran dag, så jag utgick och sparade lite på min guld häst!

Jag red verkligen hinder för hinder idag och är super stolt och ser verkligen fram emot nästa tävling!

Älskar min mans kommentar idag "det ser väldigt lätt ut för er så att komma tillbaka till 120 kan väl inte vara några problem"
Love ya Kalle!